Gustaf, helt enkelt.

Dagens höjdpunkt

Gustaf — Mon, 20 Jun 2011 21:26:41 +0000

Ligger som ett apatiskt flyktingbarn i sängen och försöker sova. Sova är lite av höjdpunkten på dagen, för då har jag äntligen nått o ”göra”. Börjar bli riktigt trött på att inte kunna gå som vanligt och göra vanliga saker, som att jobba.
I morgon är det dags för lite sjukgymnastik, då har jag iaf nått o göra en liten stund.

Tråkigt

Gustaf — Thu, 16 Jun 2011 19:18:39 +0000

Är numera utskriven från hospitalet i Västervik. Riktigt skönt, men det kunde varit bättre. Jag kunde nämligen suttit i Singapore och smuttat på en Singapore sling, grillat sönder min bleka kropp i obarmhärtigt solgass, blivit biten av de märkligaste djuren för att sedan komma hem till Sverige och klämma ut larver ur kroppen. Bott på en ”paradis ö” några dagar och inte känt ett enda bekymmer. Men inte då…
Har försökt döva denna besvikelse genom att köpa ny bil, det hjälpte ungefär ett dygn. Nu e jag lika bitter igen. Bitter, bittrare, Gustaf….

Mitt nya fortskaffningsmedel

Men dö då!

Gustaf — Tue, 07 Jun 2011 11:34:21 +0000

Spring iväg och dö era små, äckliga, vidriga bakterier som äter mitt ben! Om det inte vore för er så skulle jag vara hemma nu och ha det tusen gånger roligare än här på sjukan.
Kan numera även gå i trappor med kryckor, köra bil och resa mig utan stöd. I morgon blir det röntgen och expertutlåtande av ortopeden Örjan. Spännande!

Sommar

Gustaf — Thu, 02 Jun 2011 11:31:43 +0000

Nu ligger man här, på verandan i sitt föräldrahem och bar suger åt sig av sommaren. Är så fantastiskt skönt att slippa sjukhuset för en stund och bara njuta av värmen, lukten och utsikten här på landet. I bakgrunden hör man Nisse som klipper gräs meddans morsan lagar mat.
Just nu har jag det ganska bra.

Hjärtflimmer och hembesök

Gustaf — Tue, 31 May 2011 07:25:18 +0000

Efter några intensiva dagar med doktorer, EKG mätningar, ultraljud och infektionsspecialister från Kalmar har det nu lugnat ner sig lite. Hjärtat fick lite ”vår-rusningar” i slutet på förra veckan. Då blev det fart på avdelningen och det skulle pumpas in medicin direkt i blodet och allt möjligt, samtidigt som man låg med tusen sladdar på kroppen. Men som tur var slapp jag medicin och när hjärtspecialisten varit och ultraljudet var gjort kändes allt bättre. ”Obehagligt med ofarligt” löd domen
Bakterien i benet är dock fortfarande kvar, men det läker mer och mer för varje dag. Tyvärr är hålet ända in till benpipan. Ganska obehagligt när doktorn tryckte in en pinne hela vägen till benet. Men dom har gott hopp om att det ska läka ihop, kommer bara ta lite tid och förmodligen får dom operera bort all metall i det benet.

Söndagen var riktigt skön, då var vi i Hökhult och firade syster och mor. God mat, gott sällskap och en fin fyrhjuling
Enormt skön känsla att ta sig upp på Grizzly´n och kunna åka o röra sig fritt. Känna lite fartvind oxå

Lea, syrrans minsting

En annan rätt skönt grej är att jag äntligen kan ha jeans igen!

Svar från kommunen

Gustaf — Tue, 24 May 2011 16:17:05 +0000

Tack för ditt mail.
Lerdsen att du är missnöjd med storleken på portionen. Har du
diskuterat detta med vårdpersonalen?
Möjlighet finns att beställa SNR stor portion vilket jag tror skulle
vara bra för dig. Det jag ser på bilden verkar vara en A-kost som är en
mindre portion för svårt sjuka personer som inte orkar äta så mycket.
Det är inte meningen att du ska klara dig på denna mat fram till frukost
utan det ska erbjudas en kvällssmörgås eller liknande senare på
kvällen. Prata med din vårdpersonal.

Du får gärna åtekomma till mig med fler frågor om det som jag skrivit
ovan inte stämmer eller något annat du undrar över, det är jättebra
för oss att få synpunkter på maten.

Lycka till med din rehabilitering.

Med vänlig hälsning

Gunilla Ekfeldt
Kostchef, Västerviks kommun
——————————————————————

Jag blev faktiskt förvånad över att hon överhuvudtaget svarade och jag måste medge att det var ett ganska bra svar. Jag tog upp mitt önskemål om större portioner med personalen på avdelningen idag och när jag berättade att jag varit i kontakt med Gunilla på kommunen så kunde man plötsligt beställa större portioner.
I morgon får vi se om mina ansträngningar gett utdelning

Brev till kost ansvaring.

Gustaf — Mon, 23 May 2011 17:31:48 +0000

Hej Gunilla Ekfeldt.

Mitt namn är Gustaf och jag ligger på Västervikssjukhus. Genomgår nu en ganska lång rehabiliteringsperiod efter en mc-olycka. Detta betyder att min kropp behöver mycket energi, dels för att läka och dels för att jag ska orka träna så mycket som möjligt för att på så sätt kunna flytta hem snabbare.
I detta sammanhang är det ju en förutsättning att man äter riktigt och i rätt mängd. Detta tror jag även att du kan hålla med om.
Men hur ska man kunna lyckas med det när maten ser ut som den gör?
Och det är ju dessutom inte gratis att ligga inne, så man förväntar sig ju i alla fall att få skälig mat.

Jag bifogar två st bilder på två olika middagar, dvs maten som serveras som sista mål på dagen. Dessa mål ska jag som 25åring, enligt er, klara mig på till frukost.

Tacksam för svar!
Mvh/Gustaf på Rehab Avd.

Matriella saker går att ersätta.

Gustaf — Sun, 22 May 2011 20:43:49 +0000

Spenderade gårdagen hemma i Hökhult, vilket var skönt. Dels för lite miljöombyte men främst för att vi grillade! Passade även på att titta lite på crossen, eller det som är kvar av den. Förstår inte att jag inte slog mig mer om man tänker på vilka krafter det måste ha varit.
Så dagen har gått åt till att söka reservdelar, blev ju inte direkt gladare av att inse att det förmodligen hamnar på ungefär 10 000:- i delar bara… Men men, jag är glad att JAG inte blev mer trasig och crossen är ju bara matriella saker.

Fördriver tiden

Gustaf — Fri, 20 May 2011 17:07:11 +0000

Då sitter man här vid symaskinen igen. Lika bra o vicka lite på fötterna när man ändå har lite tid över Idag har varit en bättre dag än gårdagen, mindre ont o mer mat. Bra kombo:-)
I morgon bär det av mot Hökhult, ska bli skönt med lite permision. Grillning står på dagordningen, KÖÖÖÖTTTT!

Nere

Gustaf — Thu, 19 May 2011 18:21:02 +0000

Känns lite motigt idag. Började med att jag vred till benet i morse, hade lite för mycket vikt på samtidigt som jag råkade vrida mig. Inte skönt! Senare när sjuksyster skulle lägga om mitt lilla sår på benet så såg det inte jättefint ut. Då kom doktorn och bokstavligt talat körde in en hel tops i ett litet hål i benet. Rann ut en hel del ur det sen. Detta innebär en kraftig antibiotika kur. Inte kul!
Och för att göra dagen perfekt så fick vi knappt någon middag…